Jag har sagt det förut - och säger det igen. Portabelt är räddningen. Plötsligt får man en liten stund stund för sig själv på tunnelbanan. Sammanlagt har jag ca 70 minuter om dagen. Nice. Här om dagen surfade jag på en av de stora hifi-drakarnas hemsidor. Två saker förvånade mej:

1. Draken hade inte längre två-kanalare. Och det är djävligt märkligt. Om jag funderar över hur det faktiskt ser ut i hem jag besökt så ser man ytterst sällan hemma-bio anläggningar. Står det något flerkanalstjosan där så är det något billigt skit, á 3000 sek på siba. Fundera tillbaka tio år… hmm… Då hade en hyfsad två-kanalare en central placering i de flesta vardagsrum. Hifi-producenterna har fuckat upp sin egen marknad. De pushat fram flerkanalskräp långt innan standarderna var klara - de har försökt trycka ut proprietära skitformat - dolby hit och THX dit och DTS ända ner i diket. Strunt.

En annan sak som starkt påverkar spridningen av systemen är det kostnadsaspekten. En kanal - med sin processing (som knappast behövdes i tvåkanalare), förstärkning och återgivning via högtalare - kostar rimligen lika mycket att tillverka och sälja oavsett hur många kanaler det finns i systemet. Är ni med? Alltså för att uppnå en lika hög ljudkvalitet kostar en femkanalerare 2,5 gånger så mycket. Till viss del kan alltså tillverkarna i branschen kompensera sina färre kunder med att de få kunder man har pungslår man på så mycket mer. Men om man börjar fundera lite så är det bättre att ha många kunder som man tjänar lite på än få som betyder mycket (fundera på vilka som har blivit riktigt rika - det är dem som har varit bäst på att betjäna de många kunderna). Här har tillverkarna av hifi-utrustning grävt ett stort, mörkt och djupt hål som de nu håller på att backa sig själva ner i. Inga slavlöner och människoovärdiga arbetsförhållanden i Kinas fabriker kan kompensera kostandssidan för feltänket med ökande antal kanaler.

Och nu skall dumskallarna försöka lura på oss blue-ray och HD-DVD. Åh - tack kära tillverkare får jag ett format som är nästan lika bra som datorskärmen jag sitter vid när jag skriver detta. Tack så jävla mycket. På ren nutidssvenska - Hallå, tror dom att man skall bli imponerad eller? Effekten av detta har blivit att de har förstört sin egen marknad.

Jag vågar frankt påstå att konsumenterna lyssnar mer på musik än någonsin. Det görs mer bra musik än någonsin… och den görs i två kanaler. Jag läste någonstans att det finns 4000 utgivna dvd-audio skivor. Jösses! Det är ingenting. Gissningsvis ges det ut mer än 4000 cd-skivor per år bara på små skivbolag bara i Stockholm. Så intresserade var de stora konsumentgrupperna av mulitkanalsmusik - inte alls intresserade med andra ord.

Om det nu finns så mycket bra musik i två kanaler och inga två-kanalare… Det som har tagit över är aktiva högtalare kopplade till datorn och portabel lyssning i lurar. Och där har de stora drakarna inga produkter alls (Sony är möjligtvis undantaget), i alla fall inga man bryr sig om.

2. Förvåning nummer två var en anakronism - Den Japanska draken sålde CD-spelare. Så retro. Alltså, det är helt galet. Varför en hela världen missar man hela utvecklingen av datorljud, bärbart och nätverksspelare - för att sen glatt leende försöka kränga en produkt som hade sina bästa dagar för femton år sedan. Kriget är över - snurrande plast förlorade. I bästa fall är CD:n i dag ett musikdistributionsformat. Uppspelning sker med fördel i rippad form.

En liten kommentar bara - jag kan ibland (nästan) få tårar när man ser det traditionella hifi-tillverkarnas rörande försök att komma i kapp tiden. Ni vet, de tar något som i grunden är en schyst dator - tar bort allt som är bra med en mjuk-/hårdvarubaserad lösning. De försöker få maskinen att bli så lika en cd/dvd-spelare som möjlig - utan att förstå att de då tar bort det som fick konsumenterna att överge deras lådbaserade lösningar från första början. De dödar alltså anledningen till varför datorns öppna arkitektur är bättre än den stängda arkitektur de brukar försöka prångla på sina kunder. Plötsligt så känns det som de har byggt så reklamen - “Gillar inte krogen, fattar inte internet, finns det inga andra sätt? “. Vill man vara den killen som ringer - eller är man patetisk redan om man funderar på att betala 19kr/minuten för att prata på en chatt-linje? Sen kommer den smått komiska slutknorren på den annars rätt tragiska historien - de kallar det de har byggt för “mediaserver” och hissar priset med minst fyra gånger det som man skulle få betala för motsvarande dator, som då dessutom vore en bättre lösning. “… fattar inte internet, finns det inga andra sätt?” - Svaret är - “Nä. Looser!”

Det här blev långt och semistrukturerade argument. Det känns som om det var en evighet sen jag skrev här. Konstigt. Hmm. Det är inte alltid alla bitar i livet passar ihop. Det här gången var det gamla kära Whatthefuck som fick stryka på foten. Det lite lustiga är att jag har lyssnat på mer musik än någonsin - fast portabelt. Ni som är småbarnsföräldrar känner igen er. Springa iväg tidigt som attan för att “få något gjort” innan kollegorna och kunderna kommer in kl 0900. Sen försvinner dagen i möten. Kl 1700 är man helt slut och tok-skyndar sig hem för att hinna bidra lite till familjens middag. Sen är det jävlar-i-mej full fart fram till 22.00 när man har lyckats få båda änglarna att knoppa in. Sen är man tom. - VÄNTA NU! Hur många miljoner bloggar står inte det här på?

Nå väl - Då är det skönt med lurar och portabel tvåkanal.