Min kompis Peter hade shoppat. Ett par Sennheiser HD 650 och en Musical Fidelity X-Can v3. Vi bestämde oss för att ordna en liten hifi-mässa i Peters vardagsrum.

Bilderna är tagna med min sunkiga mobilkamera

… Eller med andra ord nörda loss rejält. Sagt och gjort. Den personliga hifi:n är ju hyfsat portabel så ner med mina AKG K601:or, K 518 DJ och min Rega Ear i en ryggsäck. Vi riggade upp med E-MU 0202/ASIO/Flac som källa och kopplade de två förstärkarna i serie så att vi lätt kunde växla och jämföra dem. På det viset kunde vi också lyssna båda samtidigt.

För mej var det första riktiga gången jag kunde jämföra K 601 med HD 650. Under vettiga premisser. Jag har lyssnat på HD 650 flera ggr i butik men som sagt aldrig gjort en riktig “head-to-head” (vitsigt!) mellan de två kombattanterna.

Jag börjar så här - det är två grymt bra lurar. Den sak som först slår en lyssnare när man växlar mellan dem är skillnaden i “klangfärg”. “Klangfärg” var, förövrigt, kvällens ord. Enkelt beskrivet - Sennheisern är mörkare - AKG är ljusare. Vi diskuterade en helt del kring huruvida det “var mer bas” i HD 650 eller om det “var mer diskant” i K 601. Vi kom aldrig fram till någon gemensam slutsats. Skillnaderna är lätta att höra men inte “jättestora” - det går inte att beskriva Sennheiser som “murrig” eller AKG:n som “hissad”

På andra ställen på WTFHiFi har vi skrivit om kvalitetsupplevelsen av AKG K 601. Jag har tidigare pratat om byggkvalitet och här vinner AKG lurarna. De ger intrycket att ge det där “lilla extra”. Ni förstår - detaljerna känns lite mer arbetade. Hade man jämfört storebror AKG K 701 med Sennheiser HD 650 hade det varit lätt avgjort - till AKG:ns fördel. Att använda dem: - om AKG:n sitter “lätt” på huvudet - man kanske skall säga “ligger” för de sitter ganska löst - så kopplar HD 650 fast sig ordentligt. Jag gillar hur HD 650 sitter.

Ljudet från lurarna (för det är väl det mest intressanta)

En personlig iakttagelse är dock att HD 650 är bättre på att beskriva rum och placeringar än vad K 601 är. HD 650 skapar en homogen bild av rummet. Jag upplever det som deras stora stryka. Med det sagt; så ger AKG:n intrycket av att visa det som finns i skivan/filen. När jag lyssnar på den så får jag intrycket av att “nu hör jag allt”. Inget tycks dolt. Allt lyfts fram till särskådning - på gott och ont. Man känner sig direktkopplad till ljudspåret.

Samtidigt så skall man inte överdriva skillnaderna. Det är två grymma lurar och de har mycket gemensamt - även ljudmässigt. Det är uppenbart att våra tyska och österrikiska vänner har har samma akustiskamodeller och klangmässiga ideer är de har konstruerat dem - men att de har valt att betona lite olika ljudliga egenskaper.

Vi hade inte med någon Grado-lur denna gång - men mitt hörselminne säger mej att - om vi hade haft det - så hade Grado-luren varit den avvikande och Sennheiser samt AKG hade vi då uppfattat som homogena. Nu hade vi inte någon Grado och då är det lätt att man överdriver skillnaderna.

Vilken är bäst? Båda! Jag vill ha båda! Jag tror att jag skulle föredra HD 650 när man sitter och lyssnar medan man läser tidningen - eller bara har en stund av musik-njutning. K 601 ser jag som omistliga framför datorn eller när man lyssnar superaktivt - och det är faktiskt som så att AKG:n har inte bara mer på toppen utan också bättre upplösning. Sennheisen har en otroligt bra, tydligt bas med ett grymt driv och ett fantastisk sätt att teckna rummet. Jag vill ha båda! En metfor - AKG för “framåtlutat” lyssning, Sennheiser för “bakåtlutad” likaledes.

Musical Fidelity X-Can v3 vs. Rega Ear

Jag var skeptisk till att det skulle vara någon ljudlig skillnad. På två bra hörlursförtärkare skall det inte vara en särskilt stor skillnad - de skall göra sitt jobb: att driva lurar effektiv - i övrigt intet. Sålunda skall det inte vara några himla stormande skillnader att tala om - och det är det inte heller i mellan X-Can och Ear. Skillnaderna mellan X-Can v3 och Ear är mycket mycket mindre än mellan lurarna - när vi testade nu så kunde vi lätt koppla i mellan dem och visst: - det finns en liten skillnad. X-Can v3: är en aning ljusare och har (tycker jag) bättre upplösning. X-Can gör jobbet grymt bra. I en direkt jämförelse känns Regan lite grynigare och lite mer oprecis. Men…  som sagt, det hör man när man växlar i mellan dem. Jag är övertyga om att helt blint - och utan att kunna växla i mellan så skulle jag inte kunna skilja förstärkarna åt med okänt musikmaterial. Det är en liten skillnad vi talar om. En grej som slog mej var dock att X-Can:en tilsammans med AKG K 601:orna kan “bli lite för mycket av det goda”. Och andra sidan passar den grymt bra tillsammas med HD 650:ornas lite mer återhållsamma ljud.

Lustigt nog så var X-Can:en mer frestande än HD 650:orna. Jag skulle vilja byta min Ear mot en X-Can - men som en följd av detta så skulle jag vilja byta K 601 mot HD 650s lite mörkare klang. Kombinationen X-Can och HD 650 är grym. Fast jag skulle nog lyssna igen på K 701:orna… också. K 701 är sååååå snygga. Hmm.

Sen skruvade vi isär förstärkarna - jag kunde konstatera att jag inte fattade något den här gången heller. Varför är det så himla roligt att titta inuti förstärkare när man ändå inte begriper något? Det är lite som att titta under huven på en bil - man kan namnet på några grejor så då säger man dem - “Ja, där sitter fördelardosan”, “Här är styrningen till insprutningen” osv. Men begriper man något? - Nixpix!

PS. Vi fick ihop dem igen - helt tappade bakom en vagn var vi inte.